Jag tycker att du har skrivit en smärtsam och berörande bok. För detta tackar jag dig av hjärtat [...]“ („[...] I read your book and I think it is affecting, brave and desperate. You can have different views about form, style and language. I don’t understand such things when I read. I am very thankful when I get touched emotionally and I may take the risk of passing the magic line between the critic and his object. I think you wrote a painful and touching book [...]“; letter dated January 25th 1988). - II: „[...] Jag har först nu lyckats komma iväg till Fårö och skrivbordet. Redigeringen av Backanterna försenade mig våldsamt. Om du någon gång vill öka din adrenalinutsöndering avsevärt, ska du ägna dig åt att klippa 60.000 meter (30 timmar) videoband-elektroniskt. Det är en odräglig sysselsättning som nästan lade mig på bår (jag har aldrig tidigare redigerat elektroniskt, tyckte väl att jag skulle lära mig något nytt denna höga ålder, jag lärde mig ingenting utom att metoden är imperfekt och passar bäst för schlagerfestivaler och ishockey). Att vara rasande varje dag hela dagen är inte så nyttigt i alla fall inte för mig. Me nu är det i alla fall överståndet och jag är på min strand och håller på att samla ihop det som blivit över [...]“(„[...] Finally now I managed to get to Fårö and to my desk. The editing of Backanterna prevented me from doing it. If you like to have a massive surge of adrenaline, you should begin to cut a videotape with the length of 60.000 meters (30 hours) electronically. This is insufferable work, which nearly brought me to hospital (I never worked electronically before, but I thought I should learn something new at my advanced age. I learned nothing, expect that this method is obsolete and only works with Song Festivals and Ice Hockey). Being angry every day is not useful, at least not for me. But I came through everything and now I am on my beach [...]“; letter dated May 18th 1992). – III: „[...] Jag håller också på att avveckla mina åtaganden i Huset. Enda orsaken att jag fortsätter, är den dåliga tillgången på regissörer. Vi strävar envist med att rekrytera unga begåvade mänskor, me de vet alltför väl att de kommer att vägas med annorlunda vikter inom institutionen än ute i hagen där de kesar omkring och kallar sig ‚fria’, trots att de har tunga statliga subsidier i ryggen [...]“ („[...] The only reason why I continue is the scarcity of directors. We insist on recruiting young and talented people [...]“; letter dated February 29th1992). – Mostly on stationary with printed letterhead. – Accompanied by a typed German translation of the letters..